Vi har tydligen blivit utmanade av Loppan. Utmaningen går ut på att man ska lista fyra stycken bloggar man tycker är riktigt bra med en motivering. Så matte och jag tänkte dela på utmaningen och lista två bloggar var. Jag börjar med de två första och matte får ta de två sista.
Den första blir min lilla brorson Vincent – http://vincent-varenne.blogspot.com/
Vincent är en glad valp som bloggat sedan han kom hem till sin husse och matte för ett par veckor sedan. Det uppdateras reglebundet, men inte jätteofta. Fullt förståerligt när man är valp och upptagen med att utforska världen.
Nummer två blir faktiskt Loppan trots att det var hon som utmanade oss – http://www.loppan.nu
Hennes blogg är himla rolig att läsa och ger så att säga ett lite annat perspektiv på världen.
Nummer tre blir inte en blogg utan en vlogg (videoblogg).
Zak Georges vlogg på YouTube – http://www.youtube.com/profile_videos?user=zakgeorge21
Zak är en kille som åker runt i USA och har uppvisningar med sina tre otroliga hundar. Vloggen handlar dock inte bara om hundarna utan om Zaks liv och han tar med sig sin kamera på de mest underliga ställen och i alla möjliga situationer. Mycket underhållande och intressant.
Nummer fyra går till Dog’s Blog – http://www.adogsbreakfastmovie.com/content/blogcategory/14/35/
Bloggen tillhör David Hewlett som spelar Dr. Rodney McKay i tv-serien Stargate Atlantis. David har nyligen gjort en film som heter A Dogs Breakfast tillsammans med sin hund Mars. Bloggen handlar dels om filmen och problemen med att lansera en liten lågbudget independentfilm, men också om Davids liv. Väldigt rolig.
Idag så har hösten kommit på riktigt. Det blåser massor, regnar lite och är bara 12 grader ute. Perfekt väder med andra ord
Så därför bestämde matte och jag att nu är det dags för lite höstfärger på bloggen.
Igår var vi, och med vi så menar jag Loke, Susanne, matte och jag, och hälsade på min gammelhusse Per. Jag tycker alltid att det är jätteskoj att få komma dit, för dels så får jag ju träffa min gammelhusse som jag tycker så mycket om och dels så finns det nästan alltid andra vovvar där som jag kan busa med.

Igår åkte vi dit för att matte och Susanne var nyfikna på att få titta på en ny varghundsvalp som flyttat dit. Den nya varghunden heter Santana och kommer från England, han är fortfarande ganska liten men matte tyckte att han var jättefin. En av min brorsdöttrar, Nessie var också där.


Människorna fikade och snart var matte igång och pussade på valpar igen, jag förstår inte varför hon ska gulla så mycket med dem, hon har ju mig! Matte kelade med Santana nästan hela tiden vi var där och försökte tom övertala gammelhusse att låta henne ta med honom hem (?!). Som tur var så sa gammelhusse att det inte gick för sig alls för att Santana ska bo kvar hos honom. *pust* Jag måste ju erkänna stt jag tyckte att Santana var ganska trevlig ändå, vi traskade omkring lite på tomten tillsammans och jag lekte faktiskt lite med honom också, fast än han är lite liten fortfarande.


Idag ska jag bara beklaga mig lite. Jag har sträkt en muskel i benet. Det är egentligen inte så farligt, men lite ont gör det ju. Det som är riktigt tråkigt är att matte bestämt att bara för att jag har lite ont så får jag inte springa och busa något, utan det är bara promenader i koppel
Inget spring alls…
Och idag på promenaden så stack jag mig på benet på en pinne så det började blöda, det gjorde också ont. Bara elände. Men nästa vecka blir kanske roligare.

Igår hade jag en skoj dag. På eftermiddagen så talar matte plötsligt om för mig att vi ska hem till Farbror Loke och hälsa på. Det tycker ju jag alltid är skoj så jag blev jätteglad. Vi promenerade dit och alla var hemma där eftersom de har semester fortfarande.
Susanne och matte fikade lite och jag lade mig ute i trädgården och tittade på alla insekter och jagade lite flugor. Plötsligt så talar Primus och Loke om att det står någon vid ytterdörren, jag går dit och tittar och det var min brorson Vincent som hade kommit tillsammans med sin husse Mårten och matte Theresa. Vincent är fortfarande ganska liten, men väldigt busig. Det är lite besvärligt för jag vet ju att jag inte får busa med sånna där små för de kan göra sig illa, så jag blir vad matte kallar för väldigt vuxen när det är valpar med.

Efter en liten stund så dök min husse upp också och sen så gick vi allihop på en liten promenad tillsammans. Efter promenaden så gjorde människorna det där de alltid gör när de träffas ni vet… fikar. Jag har inte förstått varför det där fikandet är så viktigt, man kan ju leka istället, men jag klagar inte det brukar bli en bulle eller en bit muffins till mig också

Alla människorna fikar så jag lägger mig ner och tittar på lilla Vincent som går runt och undersöker allt som finns, då händer något hemskt. MIN MATTE ÄR OTROGEN MOT MIG! Hon tar upp den där lilla valpen i knät och pussar på honom. Sådär som hon brukade göra med mig när jag var liten. Jag blev alldeles chockad och var tvungen att resa på mig och gå dit. Tänk om hon får för sig att hon ska byta ut mig mot en sån där liten. Och ni ska inte tro att hon bara hade Vincent i knät en gång, nej hon gullade ännu mer med honom senare. Ibland är min matte bara hemsk.

Till sist så hade människorna fikat klart och vi skulle gå hem, vi gick tillsammans med Vincent och hans husse och matte till deras bil. Vincent tycker tydligen inte att det är så jätteskoj att åka bil så för att visa honom att det inte är så farligt så klättrade jag in först och lade mig. Sen när Vincent var på plats så hoppade jag ut igen, för man vill ju inte bli bortrövad av misstag

Som en del av er säkert vet så är jag mycket förtjust i hästar, och de flesta andra djur med för den delen, så idag på hemvägen från promenaden passade jag på att hälsa på ponnysarna på Akalla by som ligger i närheten av där vi bor. De är himla trevliga och kommer för det mesta fram till staketet så vi kan hälsa ordentligt.

Jag passar oftast på att hälsa på djuren på hemvägen när matte och husse inte vill förstå att jag egentligen vill vara ute mycket längre. Jag skulle helst vara ute på promenad hela dagarna om jag fick, 1,5 timmes promenader är helt enkelt för korta!
Tre nya utställningsresultat utlagda. Västerås och Mariefred x 2.
Vi gjorde ju en massa andra saker på Gotland också.
Dagen efter utställningarna turistade vi lite. Vi tog en biltur norr om Visby och tittade på Elinghems Ödekyrka och några raukar vid Lickershamn.




På onsdagen så inledde vi dagen med en tur till ett litet fiskläge som heter Kovik. Där finns som små sammanhängande öar man kunde gå ut på. När vi kom ut på en av öarna så började matte, husse och ta av sig en del kläder och sen gå ut i vattnet. Vi skulle bada!! Det var jätteskoj! De hade tagit med sig kongen eftersom den flyter och kastade med i vattnet så jag fick hämta den. Jag skuttade runt, runt och försökte se till att leka med alla. Superroligt!!






Sen åkte vi in till Visby för att gå runt och titta lite. Vi vandrade omkring bland husen och en massa människor stannade och tittade på mig och Loke, jag förstår inte alls vad det är som är så speciellt med oss att alla stannar och tittar på just oss, det gör de ju inte med andra hundar. Men det är ju klart både jag och Loke är ju riktiga snyggingar, det säger matte jämt. Vi var och fikade på ett ställe som heter St. Hans Café, där får man sitta ute i en kyrkoruin och fika och vi hundar var också välkomna.

Vi var faktiskt i Visby och tittade två dagar. På fredagen så skulle vi ju lämna stugan, men båten gick inte föränn på kvällen så vi spenderade dagen i Visby. Jag fick vara med Susanne, Svenne, Loke och Primus för matte och husse skulle gå på Gotlands Fornsal och titta på deras nya utställning.

På kvällen så åkte vi till ett ställe som heter Krusmyntagården där människorna skulle äta middag. Det är en utomhusresturang, och kan ni tänka er vi hundar fick också följa med! Människorna tyckte maten var jättegod och matte och husse köpte lite kryddor ur butiken som fanns där. Sen var det dags att åka till hamnen och båten. Jag sov hela resan hem, och större delen av dagen efter.
Jag måste säga att jag verkligen tyckte Gotland var superkul. Vi hundar kunde följa med nästan överallt, tom på resturang och kafé, och så var det massa trevliga männskor som kom fram och pratade och klappade.
Det var tre olika utställningar vi skulle vad med på på Gotland. Första och andra dagen var det Gotlands kennelklubb som hade utställning och tredje dagen så var det Vinthundsklubbens östra avdelning.
Vi fick som sagt bara 3 timmars sömn före första utställningen. Utställningsplatsen låg vid Oscarsstenen i Visby och vi bodde i Tofta ca 18km söder om Visby så det var en liten bit att åka. Loke och Primus stannade kvar i stugan med Svenne och sov lite till.
Vi var tidigt på utställningsplatsen och hittade en bra plats för våra saker vid ringen. Matte tyckte att den här utställningen var en av de mest välordnade hon varit på; bra parkering, trevliga människor i vaccinationskontrollen och gott om utrymme vid ringarna. Sen åt Susanne, husse och matte frukost och jag fick smaka lite jag också.

När de hade ätit så plockade matte fram min kam och borste, jag skulle tydligen in i ringen allra först och det gäller ju att vara välborstad när man ska bli bedömd. Jag gillar inget vidare att bli borstad med kardan, men det är ju så roligt att vara på utställning så man får väl stå ute med det mindre roliga också.

Så var det dags att gå in i ringen. Gammelhusse Per tyckte att Susanne gjorde ett sånt bra jobb med mig förra gången att han sagt till matte att hon borde låta oss fortsätta gå i ringen tillsammans. Sagt och gjort, matte satt bredvid och jag fick springa i ringen med Susanne istället. Domaren var en trevlig herre från England, han hälsade vänligt på både mig och Susanne och hjälpte till att hitta en bit plan mark i den annars lite kuperade ringen så han kunde se hur jag såg ut riktigt ordentligt. Vi fick en fin kritik och en 1:a i bedömning. Tyvärr blev det inget HP eller CK med den fina kritiken då han tyckte att jag behövde utvecklas mer.

Det var tråkigt nog inte många varghundar anmälda till utställningen, förutom mig så var det bara två tikar också, en junior och en vuxen tik i öppen klass. Vi satt grannar vid ringen med de andra varghundarna och jag måste säga att jag tyckte de var himla söta damer. Efter att vi var klara i ringen så började det att regna, MASSOR. Människorna såg till att sätta upp parasoll och vi uthärdade regnet en stund, men till sist tyckte vi att det blev lite väl blött och packade ihop våra saker och åkte och handlade istället.
När vi kom tillbaka till våran stuga så blev vi välkomnade av Loke, Primus och Svenne. De hade latat sig hela dagen och tagit igen sig efter båtturen. Loke hade fortfarande lite ont i benet efter olyckan så matte och Susanne bestämde att det inte skulle bli någon utställning för honom alls (han var nämligen anmäld till både andra och tredje dagen).
Nästa dag var det så dags för nästa utställning. Vi gick upp tidigt och gjorde oss i ordning. Loke fick följa med han också fast han inte skulle in i ringen, eftersom han tycker det är trevligt att bara vara på plats.
Den här gången var vi inte först in i ringen så vi han titta på några av de andra vovvarna som var där. Det var Greyhounds, Galgos, Hjorthundar och lite andra raser. Till sist var det våran tur. När vi kommer in i ringen så kommer domaren fram och suckar en djup suck, han hälsade inte på någon av oss utan bad bara Susanne att trava mig lite fram och tillbaka. När han sen skulle titta på mig så kände han igenom mig lite snabbt och sen drog han i mina öron (!) åt fel håll. Jag gillar förstås inte när någon försöker dra mina öron neråt så jag knöt åt dem riktigt hårt på huvudet. Till sist så fick vi våran bedömning och den här gången blev det en tvåa. Matte såg lite förvånad ut när jag kom ut ur ringen för hon tyckte att jag hade sett riktigt bra ut, men det är väl så det är ibland, man kan inte alltid vara överens med domaren. Godis fick jag iaf i massor.

Matte, husse och jag vandrade kring lite på utställningsområdet och tittade på alla saker som fanns till försäljning det fanns massa spännande saker. Plötsligt drar matte med mig in i ett litet tält fyllt med koppel och halsband och börjar prova olika halsband på mig. Det hela slutade med att hon hittade ett jättefint läderhalsband med blåa stenar på som hon köpte åt mig. Susanne hittade också ett halsband som hon köpte till Loke, så när vi åkte hem på slutet av dagen så var vi extra fina.

Tredje dagen var det så dags för vinthundsklubbens utställning. Matte och Susanne hade fått lite extra trimtips dagen innan av gammelhusses fru Christina, hon var nämligen också på utställningen med några av sina afghanhundar. Så kvällen innan hade de rykt lite mer i mig och sa att nu var jag extra fin.
Den här dagen var det ännu en engelsman som var domare. Han var riktigt trevligt och hälsade god morgon när vi kom in i ringen och klappade lite på mig. Sen fick Susanne springa ordentligt med mig och han tittade ordentligt och kände igenom och klappade på mig. Och tänk den där extra trimningen måste ha gjort susen för helt plötsligt fick jag en stor blå och gul certrosett. Matte tjoade och hoppade vid ringside och Susanne blev så till sig att hon glömde bort allt och ville först inte ens ta emot rosetten. När vi sen fick gå mot tiken som också var där så blev jag dock tvåa. Men ett BIM är ju inte fy skam
Matte blev så glad att jag fick en av hennes smörgåsar, och så sa hon något om att skulle jag nu ta ett cert den här helgen så hade jag ju verkligen gjort det på rätt dag.

Vi stannade kvar till finalerna eftersom jag skulle in i BIS Unghund också, men där gick det inget vidare. Domaren (samma som första dagen) tyckte att de andra var finare så jag blev inte placerad, men det var så skoj att få springa i ringen med massa andra sorters vinthundar så det gjorde absolut ingenting.
Jag träffade ju två söta ibizatikar också. Vi fick nämligen besök vid ringen av en medlem från mattes och husses forum och hennes hundar, två jättesöta tikar av rasen Podenco Ibicenco (också kallad Ibizahund). Jag fick ju tyvärr inte hälsa så nära på de där tjejerna, fast jag försökte ganska ihärdigt måste jag säga, försökte tom klättra över husse när han satt i sin stol, men inte fungerade det *suck*.
När vi kom hem så hade matte och husse ordnat med bubbelvin och alla firade mig och min rosett. Jag har ju inte riktigt förstått varför de här rosetterna är så viktiga, jag tycker ju det roligaste är att man får vara med i ringen och så allt godis man får efteråt förstås.

Och så fick jag busa med matte och husse på fältet utanför vår stuga. Vi kastade med kongen, det var superskoj!



Oj vad långt det här inlägget blev! Hoppas ni orkade läsa ända hit. Imorgon ska jag berätta om alla andra roliga saker vi gjorde på Gotland.
Nu har jag mycket att berätta ska ni veta, så mycket att det här antagligen blir en liten följetong för jag orkar nog inte berätta allt på en gång. Jag har nämligen varit på semester en vecka med husse, matte, Susanne, Svenne, Loke och Primus på Gotland.
Det hela började redan torsdagen 28:e juni med att matte började packa. Jag har ju förstått så mycket som att när hon börjar packa åt oss alla då ska vi ut och åka, och när hon börjar med min utställningsväska då vet jag ju verkligen att det ska bli skoj. Så jag försökte hjälpa matte packa bästa jag kunde, men hon ville inte ha någon hjälp utan sa till mig att jag bara var i vägen och att jag skulle lägga mig någonstans i stället… otacksamt säger jag. *fnys*
På fredagen så var det så dags att åka. Matte for omkring och dubbelkollade att hon packat allt och packade lite till. Jag var förstås där och försökte vara hjälpsam, men tror ni man får något tack? Nej bara ett ”du är i vägen, gå och lägg dig”. Husse hade ju berättat för mig att Gotland är en ö så för att komma dit så måste man antingen flyga (som matte och husse gjorde sist) eller åka båt. Irländska varghundar är tydligen för stora för att få flyga så vi skulle åka båt.
Hela dagen gick och jag började undra över när vi skulle ge oss iväg egentligen, i vanliga fall så åker vi ju tidigt på morgonen när vi ska på utställning, så till sist började jag tjata lite på matte. Hur gör man det när man är varghund undrar säkert ni, jo man följer efter överallt, puttar uppfodrande på sin människa och gör lite ljud. Husse kom hem från jobbet tidigare än vanligt och då tänkte jag att jippi, nu ska vi åka! Men inte då, vi gick på promenad och sen så gjorde husse och matte middag och åt.
Till sist när klockan var kring 20.00 så började de äntligen att ta på sig ytterkläderna och plocka ut alla väskor genom ytterdörren. Vi gick ner med allt till vägen och blev hämtade av Svenne, Susanne, Loke och Primus. De hade redan en massa väskor i bilen men vi fick också plats. Sen bar det av, vi åkte jättelänge tills vi kom till ett ställe som kallas Nynäshamn, det är därifrån man åker med båten som går till Gotland. Vi fick vänta i en kö med andra bilar en stund och sedan fick vi åka in på ett jättestort inhägnat område med de andra bilarna och stå i kö igen. När vi kom in på det inhägnade området så fick Loke, Primus och jag komma ut ur bilen en stund och röra på oss. Vi gick lite längs staketet och fick hälsa på några av människorna i de andra bilarna. Plötsligt fick jag syn på en jättestor sak som kom flytandes på vattnet rakt emot oss, det var lika stort som ett hus… nej det var STÖRRE än ett hus. Både jag och Loke stod och tittade misstänkt på det där stora. Matte förklarade för oss att det där stora var båten vi skulle åka till Gotland med. Vi hoppade in i bilen igen och efter en stund så fick vi köra ombord på båten.

Matte hoppade ur bilen så fort vi stannade och försvann. Jag blev lite fundersam, men de andra var ju kvar så det var lugnt. Vi plockade med oss lite saker och en filt och sedan gick vi ifrån bilen och upp för några trappor. Det var en massa andra människor och några hundar som också skulle upp för de där trapporna så det var ganska trångt med allt gick bra. Vi gick till ett ställe på båten med en massa stolar, det var tydligen där vi skulle vara under båtresan. Det fanns en massa andra hundar där som också skulle åka till Gotland med sina människor. Matte var redan där, hon hade tydligen försvunnit så snabbt för att hon skulle upp och hitta bra platser åt oss att sitta på, och det hade hon verkligen lyckats med. Vi satt längst fram i utrymmet som kallades ”Djursalongen” och där fanns det gott om utrymme för mig och Loke att ligga på. Våra närmsta grannar var ett par Riesenschnauzers, de verkade riktigt trevliga och en av dem var en väldigt söt tik.
Resan i övrigt var ganska tråkig. Människorna åt lite och försökte sova, matte kom tom ner till oss och la sig på filten bredvid mig. Det var riktigt mysigt så jag la mig så nära henne som det bara gick.
Vi satt på båten i några timmar och plötsligt så sa någon nånting i en högtalare och då blev det fart på alla människor. Vi plockade ihop våra saker och ställde oss med massa andra människor i kö för att gå tillbaka ner till bilen. Susanne gick först med Loke och rätt var det är så hör jag dunsande, det visar sig att Loke halkat i trappen på vägen ner och ramlat. Stackars Loke fick ont i benet
och han och Susanne bestämde sig för att ta hissen sista biten ner, även fast den var full med folk.
Vi kom ner till bilen tillsist allihop och sen blev det åka av igen. Vi körde ett tag och stannade till sist vid några röda stugor. Människorna släppte in oss i stugan vi skulle bo i och lastade sen ur bilen. Efter lite stökande och bäddande så gick vi och lade oss för att sova allihop, men tänk jag fick bara sova 3 timmar (!) sen ringde husses väckarklocka och vi skulle upp och åka på utställning. Men det får ni läsa om imorgon.
Det var ju ett tag sedan jag fick något skrivet här. Det har ju egentligen inte hänt så jättemycket här hemma. Det blir varmare och varmare ute, vilket jag tycker är lite jobbigt.

Vi har ju haft några regninga dagar och det var JÄTTESKÖNT. Jag fick tom gå löst i motionsspåret en dag eftersom det regnade så mycket att matte insåg att det troligen bara var hon och jag som gick i spåret, vilket hon hade rätt i. Vi såg inte ens en ekorre på hela promenaden.
Matte har köpt blommor till balkongen och gjort fint därute, så nu sitter vi där på kvällarna ibland. Husse och matte fikar och jag står och tittar ut genom räcket på alla människor som går nedanför.

Jag har ju fått önskemål från Loke om att jag ska berätta om midsommar, men jag förstår ju inte vad han menar eftersom jag var hemma hos honom hela midsommarafton. Matte och husse åkte till Skansen, hade picknick och bytte ringar och jag var hemma hos Loke och Primus (hundar är tydligen inte välkomna på Skansen). Det var riktigt trevligt, mattes syster Helen kom dit också. Fint väder (mulet) och så fick vi smaka lite god mat.
Matte har lagt ut ännu en film på Youtube. Jag vet… jag börjar ju bli rena filmstjärnan ::) Den här gången visar jag hur man på bästa sättet njuter av det gröna.
Igår var jag och matte hemma hos mattes syster, Helen. Det var jättevarmt och vi gick ner till samma badplats där jag badade förra gången. Men den här gången gjorde matte och Helen något konstigt, de tog av sig skorna och strumporna och gick ut i vattnet med mig, det har de aldrig gjort förut. Jätteskoj säger jag! Hoppas matte badar mer med mig i framtiden.
Snart är det dags för utställning igen! Idag var vi hemma hos Loke och jag blev trimmad. Och så här glad är man när det är klart!

Senaste kommentarerna