Matte har köpt en Halti åt mig. Vet ni vad det är? Jo det är en grimma, har ni hört va’ precis som om jag skulle vara en häst. Jag vill ju bara tala om att det är det mest förnedrande jag har varit med om hittills i mitt ettåriga liv, att behöva ha denna tingest på mig. När vi är ute och går och jag måste ha den på mig så brukar jag försöka gnugga av mig den mot mattes bak (hon kan gott få skämmas lite hon också). Matte säger att jag måste ha den ibland, i synnerhet när det är mattes mamma Ella som skall ta hand om mig. Ella är 74 år sisådär 156 hög och väger väl på sin höjd 45 kg, så jag kan väl kanske förstå lite att den där grejen behövs, men gillar den det gör jag inte så det så. Matte är rädd för att det skall gå för Ella och mig som det gjorde för tanten som är ute med en Grand Danois, titta här så får ni se vad hon menar.
Vi har varit ute och rest igen också, vi åkte till ett ställe som heter Falköping. Där blev jag utställd bland 67 andra varghundar, så det var väldigt många av oss där. Bl.a. så träffade jag Remus där, han hade rest ända ifrån västerbotten bara för att titta på, det tycker jag var starkt gjort. Fast Falköping och Ålleberg tänker jag inte orda så mycket om eftersom jag har skickat in den berättelsen till tidningen Varghunden. Jag kanske lägger in berättelsen här på sidan senare, efter att tidningen kommit ut.
Mattes fot har blivit bättre förresten, den gör inte ont längre säger hon, i alla fall inte så mycket. Matte har semester nu också, så vi har det väldigt mysigt hon och jag, fast jag kan ju inte riktigt lita på henne, hon säger att jag har blivit ett riktigt häftplåster som följer henne vart än hon går. Jo det kan nog stämma att jag gör det faktiskt, för går hon upp för trappan så gör jag det också och går hon ner så är jag strax bakom, fast när hon går in på toan då åker dörren igen, tänk det kan jag inte begripa, att det dom gör där inne är så hemligt, oss hundar drar dom ju ut utomhus när vi skall göra samma sak?
Hej hopp! Loke
Hihihi, grimma. Jo ni skulle allt ha sett Lokes min när hans matte satte på honom den första gången, ujujuj. Jag är då glad att jag slipper att ha något sådant på mig. Fast jag har ju mina egna problem. Så fort jag har hittat något riktigt mysigt och väldoftande ute som jag omsorgsfullt gnidit in mig med så stoppar min matte mig i badkaret. Hon säger usch och fy vad du luktar illa Primus. Illa? Det var det värsta jag hört, jag måste ju gnida in mig med gamla döda fåglar och möss för att dom möss och fåglar som lever inte skall känna av min hundlukt och upptäcka mig när jag smyger på dom. Det har inte min matte fattat, så härom veckan tror jag att jag fick bada 5 gånger, så jag börjar bli van nu. Men skam den som ger sig. Är man en jägare så är man.
Hej då från Primus den tappre.