Hörni vad kallt det har varit den här veckan, matte och jag har sett rådjur varenda morgon. En morgon var det så många som åtta stycken som kom och gick på parad, det värsta är att dom går ju så nära oss och jag vill ju så gärna gå springa fram till dom. Fast matte säger att det är förbjudet för hundar att springa mot rådjur, såvida dom inte är jakthundar och är ute på jobb. Fast jag är ju en jakthund men något jobb det har jag ju inte förstås.
Jag har varit och hälsat på gammelhusse Per igen. Det var en massa andra varghundar där samtidigt. Det var Colette som har små valpar på 4 veckor (matte blev alldeles till sig när hon fick klappa dom och började mumla något om en till), mamma O’boy, pappa Clintan, brorsan Dexter och syrran Gaia samt en av Colettes förra valpar Maximus. Med på träffen var också Primus en annan liten hund som heter Ronja och hennes sambo en svart katt som heter Xena. Vi hade trevligt hela eftermiddagen, jag fick leka lite med brorsan i hundgården.
Från vä. till hö. övre raden fyrbeningar : Primus, Ronja och Xena. undre raden : Clintan, Dexter, Gaia, Loke, Colette, O'boy och Maximus. Nu hoppas jag att jag har fått till det rätt med alla namn, annars får väl ni som är med skriva till mig och rätta.
Vi gick också en liten promenad tillsammans med Clintan och Colette, på ett fält så passade vi på att springa runt alla fyra tillsammans och Clintan försökte tala om för Dexter vem som bestämde fast jag vet inte om han riktigt fattade det.
Primus blev så rädd när vi sprang omkring så han kilade till sin matte och satt innanför hennes jacka och tittade på den fegisen. När vi kom tillbaka så var det dags för lite skönhetstips från Per, med andra ord han började rycka i min päls men inte så mycket, dessutom var jag så trött så jag brydde mig inte.
Det var en mycket händelserik dag för mig och jag sov mycket gott den natten.
Nästa söndag så skall hela familjen på varghundsträff i Huddinge det ser jag mycket fram emot för då kommer syrran och brorsan igen.
Das war alles. Guten haute alle Leute! Loke
Tänk vad den här familjen utsätter en för. Ta med lilla mig på en träff med bara varghundar. Jag var lite förskräckt i början men så kom jag på att dom är ju samma sort som Loke ju, så jag körde samma taktik med dom andra som jag gör med honom, nämligen morrar och skäller när dom kommer för nära. Men det var ganska kul samtidigt för många av människorna ville gärna hälsa på mig och gulla lite, det tycker jag om. Ronja var en trevlig liten tjej fast hon var inte lika intresserad av mig som jag var av henne.
Vi har varit på ännu större äventyr matte och jag. Vi var ute med Sussi och Loke, vi gick längs med Igelbäcken och det var en av de första kalla dagarna med -7 grader och blåsigt. Igelbäcken hade frusit till lite grand vid strandkanten och jag är ju så väldigt nyfiken av mig. Jag brukar nämligen krypa under staketet som finns längs med hela bäcken (tilläggas skall väl att det är så högt vattenstånd i bäcken att den mera liknas vid en å) för det är många vilda djur som gör det också, säkert för att dricka. Jag kröp under, men innan jag han fram till det spännande vattnet så ropade matte på mig och så höll vi på, men på ett ställe så hade jag bestämt mig, jag skulle ut och lukta på det där vattnet. Jag gick fram till strandkanten och matte ropade (läs vrålade) NEJ Priiiiimuus NÄÄÄÄÄÄJ, äh jag går väl ut en bit till det verkar ju gå bra det här, då sa det BRAK och allt blev väldigt vått och kallt. HJÄÄÄÄLP MAAAATTE blubb blubb, jag sjönk i det läskiga kalla vattnet och inte kunde jag ta mig upp igen för isen var alldeles för hal. Men min matte Helen hon slängde sig i bäcken och fick tag i mitt halsband och kastade upp mig på land där Sussi tog hand om mig. Usch vad jag frös det var ju jätte kallt och jag var livrädd. Men Sussi stoppade in mig innanför sin jacka och drog upp dragkjedjan, så efter ett par minuter så frös jag inte längre.
Sussi, matte och Loke gick hem igen med raska steg, när de var halvvägs hemma så lät det KLONG, KLONG om mattes byxor som hade frusit till is.
Av detta har jag lärt mig att inte gå så nära bäcken något mer, jag går inte nära staketet heller för den delen.
Ciao! Primus