Så var det dags igen… Nu har det börjat panga och explodera ute som det verkar göra varje vinter. Matte och husse kallar det nyårsafton och våran tradition är att åka iväg ut på landsbyggden till ett ställe som är lungt och tyst. Det gör vi eftersom jag tycker att de där smällarna och raketerna är riktigt obehagliga.
Stockholms Kennelklubb startade för några år sedan något som kallas Smällarupproret. Det går ut på att om man inte kan få människor att följa de lagar som finns kring smällare och raketer så att så få som möjligt behöver lida så bör de förbjudas helt. Självklart så håller jag och min matte och husse med om det, tänk vad trevligt om vi kunde få fira nyår med våra vänner och familj istället för att sitta själva i en stuga på landsbygden.
