Han gosar väldigt mycket också, fast främst med Matten och Husse, det gillar jag inte riktigt då jag vill att JAG ska få all uppmärksamhet och  ALLT gos. Så vid sådana tillfällen kan det bli lite jobbigt för Matten som ni kan se här nedan.

När Matten hade xtra god frukost, räkmacka, tyckte Piete att han skulle få hjälpa till med den. Han var övertygad om att hon inte skulle orka den själv.

Åh vet ni vad min sambo Primus gjorde när Piete var här? Jo han välte Piets fodersäck, Matten hade rullat ihop öppningen på den jättehårt och sedan trätt över en plastkasse så att ingen av oss skulle kunna gå och norpa mat ur säcken, Primus krafsade av plastkassen, rullade upp öppningen och kröp sedan in i säcken och hade därefter jordens kalas på knallhattarna. Som tur var hörde Hussens pappa att det lät så konstigt inifrån rummet där säcken stod och gick in för att kolla. Om han inte hade gjort det så hade nog den tandlöse snart 12-årige Primus nog ätit ihjäl sig :-O .

Efteråt var Primus jättetörstig, han drack och drack och magen blev jättetjock, sedan framåt kvällen kräktes han (i Hussens pappas säng såklart). Han var fortfarande mätt nästa dag och hoppade över frukosten, men lagom till middagen var allt som vanligt igen.

När Piete hade åkt hem så begav vi oss på resa, vi åkte upp till Sundsvall. På vägen dit plockade vi upp Majken som också skulle till utställningen. Vi bodde på Hotell nära utställningshallen så vi hade det ganska skönt. Fast första kvällen vi var där så hände något läskigt, jag luktade på en lykstolpe som gav mig en rejäl smäll. Det var något fel på elektriciteten i stolpen så det var en stöt jag fick. Det gjorde jätteont så jag skrek i högan sky och kastade mig iväg. Usch

Majken gillade min Husse jättemycket, skulle bara gulla med honom hela tiden

Då blev jag faktiskt lite sur.

Men det var trots allt en trevlig helg, och Majken var jätteduktig. Placerade sig som Bästa Tik dag 2. Jag placerade mig inte alls.

Sen någon vecka efter det så åkte vi till min massös som gav mig lite behandling och när vi åkte hem igen fick vi med oss liten Sheelah

Hon är inte så gammal men väldigt gullig och jag gillar henne skarpt. Hon och jag är släkt på långt håll, men hon är jättemycket släkt med Farbror Loke som jag växte upp med. Hon stannade ca en vecka och vi lekte riktigt mycket, så nu tror jag att jag faktiskt fått upp flåset lite igen.

Här är hon

Lite suddig då hon har lite svårt att vara stilla.

Här hade hon hittat en fin pinne

Här har jag knyckt pinnen ifrån henne

Efter pinntramset så sprang vi lite

Men nu så har hon åkt hem till sig igen, men har jag tur så får jag nog fint besök snart igen.

Och en sista grej, den där Primus gjorde det igen. Matten såg igår att det hade blivit så stökigt i gästrummet och undrade vad som hänt. Hon gick in och kollade. Det visade sig att Primus hade brutit sig in i stora utsällningsväskan, plackat ut trimväskan, tömt den på ALLT innehåll som då är olika borstar, kammar, saxar, koppel osv för att till sist krångla ut burken med levergodis allt detta i soffan. Sedan hade han tagit ner burken på golvet pillrat av locket och sedan smockat i sig allt godis. Så åter igen var han jättemätt, drack massa vatten och ratade middagen. Men frukosten pinade han i sig, allt för att inte jag skulle få tag i den. Så lita aldrig på såna här söta små varelser (Gremlins?)

Ekorrar kryllar det av. Den som vi lyckats fånga här på bild var jätteupprörd för att vi gick i närheten av den, den tjattrade och smattrade.

Sedan så matar Matten fåglarna, så det är ett sabla liv i alla träd och buskar utanför huset. Fasanerna är så fräcka, det verkar precis som om de tror att de bor här. Jag gör mitt bästa för att skrämma bort dom härifrån men de kommer hela tiden tillbaka. Och på nätterna hör jag hur rådjuren tassar runt huset, Matten har sett dom, de äter också fågelfrö.

Det har varit lite dåligt med promenader för det har ju varit lite FÖR kallt, Matten upptäckte då att våra vikter hade ökat lite, både hennes och min. Jag som de senaste åren hållit mig på ca 65 kg väger helt plötsligt 73 kg ! Fast alla, t.o.m veterinären säger att jag är jättefin och inte alls fet, det är bara Matten som har tyckt det. Ska hon säga!

Jo, jag har blivit badad, i ett stall! Precis som om jag skulle vara en häst, men många verkar ju tro det. Vilken varghund har inte fått höra sadelskämtet, och alla som drar det tror att de är sååå unika *fnys*. Men Tack ändå snälla Madde för att jag fick bada hos dig, det kändes så mycket bättre efteråt.

I helgen gick vi en ny väg, Hussen gick med också för den väg vi ville gå har en färist så att vildsvinen inte ska kunna ta sig ut på bondens åker, Primus klarar av att balansera över den men inte jag. Så Hussen och Matten högg tag i mig för att bära mig över, det gick med lite mankemang. Matten säger att hon ska bygga en liten bro (snickra ihop två plankor) åt mig för att ha där, så kan hon lägga ut bron då jag ska gå över, då kan vi ju promemera den vägen utan bärhjälp. Här en bild av Hussen den dagen, det var vackert väder och kallt.

Hussen kom hela tiden på efterkälken eftersom han fotograferade mycket, det gillar inte jag och måste stanna för att vänta in honom.

Vi har gått en av mina favoritsvängar idag den kortare varianten på 5 km, vi har en längre på drygt 7 km också men 15 minus är lite för kallt för den. Det är ju väldigt vackert väder, det har kristalliserats is på alla trädgrenar så det blev några bilder tagna. De flesta ifrån den gamla banvallen där Enköpingståget gick en gång i tiden.

Is och dis på Mälaren

Mer is, ser ut som om ett fruset vattenfall tycker Matten.

Primus mitt på banvallen där det fortfarande finns saker kvar sedan tågens tid.

Sol

Här ligger jag gärna efter en kylig promenad, det värmer så skönt om ryggen när det är eld i spisen.

Jo just det, Matten har köpt en ny bil till mig. Den är väldigt bekväm att åka i och den är inte alls lika skramlig som den gamla och inte lika varm heller. Åker som en liten prinsessa i den.

Hann ju inte mer än komma hem, sent på torsdagskvällen var det, förrän vi skulle åka iväg. Vi åkte iväg på fredan mitt på dan, ända upp till Sundsvall för att hälsa på Rozzi (Aiax bror) och X-it. Tidigt lördag morgon åkte vi vidare och då till Krånge, för där var det Lure Coursingprov igen. Åh det är verkligen min favoritsysselsättning. Vi var duktiga båda två och genomförde båda loppen med bravur. X-it blev BIR 1 med Cert 79,25 poäng och jag blev BIR 2 med 76,75 poäng. Men vänta du bara X-it, jag ska minsann konditionsträna hela vintern, så nästa år ska du få dig en riktig match .

Bilden ifrån den tredje dagen har jag inte i datorn ännu, så ni får nöja er med en bild ifrån dag ett.

The standard

GENERAL APPEARANCE The Irish Wolfhound is the largest and tallest of
the galloping hounds, combining power and swiftness – in other words
he can steal from great heights, and just when it starts bucketing
down, he will spot a hare (or anything else that moves – like a paper
bag!), and no amount of screaming will bring him back until you are
thoroughly soaked to the skin. On returning to his beloved owner he
will use his great strength and speed to flatten you into the mud
whilst licking your face ecstatically.

HEAD AND SKULL Long enough to snout in the mud and broad enough to
raise your elbow when you have a full cup of coffee in your hand.
Pigment should be dark, but paint, mud and caked on food is
permissible.

EYES Frequently closed, but when open can spot food from a great
distance. The Irish twinkle usually pre-empts mischief and
deviousness.

EARS Totally deaf to commands – but try unwrapping foil-covered food!
Ears may also be covered in mud, butter, and anything disgusting that
can be rolled in.

BITE Strong enough to turn chair legs into filigree, carpets into
Brussels Lace, and render brooms, brushes etc., to matchwood.

NECK Long and muscular – giving hound the capability of nicking
anything from a great height.

FOREQUARTERS Strong and muscular – all the better for digging craters,
up-rooting roses and young trees, also enables hound to dig up
recently buried Hamster/Chicken/ Cat to be put aside for a later snack.

BODY Back – long enough to completely obscure the television. Chest -
deep enough to lie in afore-mentioned crater.

HINDQUARTERS Very powerful, enabling hound to ”pop” over the recently
constructed fence (a second mortgage may be required here to build a
fence of Colditz proportions) . Young hounds like to try out their
strength by flattening Grandma as she walks through the door.

FEET Moderately large and frequently all four in the air or up the
newly painted wall. Must be large enough to carry vast quantities of
mud to be distributed through the house. Nails – long and strong
enough to necessitate plastic surgery on arms and legs when demanding
attention.

MOVEMENT Virtually non-existent when answering a command. Like grease
lightening when next-doors cat appears in the garden, or food is on
the table.
TAIL Very long and slightly curved – must be carried over the back in
the ring. At home, must wag violently to knock off ornaments and whack
kids around the face.

COAT Rough and full of mud, twigs, sticky burs and other noxious
substances, especially immediately before departure to a show at 5
a.m.

COLOUR Usually dirty brown (especially on white bits), it is not
acceptable for the natural colour to be visible, but paint of any
colour is acceptable.

WEIGHT AND SIZE Normally very thin or very fat, only ever correct when
the show season ends. Far too big to fit in the family car, thus
requiring a third mortgage to purchase a Transit or similar.

Och här kommer en bit av en nostalgisk dikt oxå. Puss på er alla!

Jag minns den ljuva tiden,

jag minns den som i går,

då oskulden och friden

tätt följde mina spår,

då lasten var en häxa

och sorgen snart försvann,

då allt utom min läxa

jag lätt och lustigt fann.

Uppå min mun var löjet
och hälsan i min blod,
i själen bodde nöjet,
var människa var god.
Var pojke, glad och yster,
var strax min hulda bror,
var flicka var min syster,
var gumma var min mor.

Jag minns de fria fälten
jag mätt så mången gång,
där ofta jag var hjälten
i lekar och i språng;
de tusen glada spratten
i sommarns friska vind
med fjärlarna i hatten

och purpurn på min kind.

Jag fick springa runt bland de första. Jag blev trea i min klass och syrran Fleur vann!!!! Hon blev också BIR valp, alltså vackrast av ALLA valparna som blev utställda, de ni! Grattis syrran!!

Loke fick också skutta runt.

Sen när det var slut så åkte vi hem till kusin Vincent, han bor i ett jättestort varghundsanpassat hus, så skulle jag också vilja bo, inga dumma trappor där inte. Hos Vincent åt vi mat, alla Hussar och Mattar grillade sen satt dom där och glufsa i sig, vi fick bara våra knallhattar vi .

Sen så satt dom där hela kvällen, dom åt och åt å drack, å de va ett sabla babblande. I synnerhet på min Matte å Aiax Matte. Nästan så man fick sår i örona.
Jo, farbror Rozzi var där också, det är ju Vincents pappa, och det syns, dom är väldigt lika varandra.

Nästa dag var vi på den där utställningen igen, men då slapp jag och Loke. Vi kunde lata oss medan Aiax fick jobba. Här är film på mig och syrran i ringen. Syrran går som nr. 2 och jag som nr.3.